Stickåret 2017 – del III

Så har jag kommit till koftorna.
Mina älskade koftor.
Tänk om jag hade förstått tidigare att jag älskar koftor.
Att jag älskar ull.
Så mycket mindre jag skulle ha behövt frysa genom åren.

Vad kan jag berätta om koftåret 2017?
Jag tycker att det har varit ett bra koftår eftersom det har gett mig fyra nya koftor och eftersom det är koftor som jag alla använder regelbundet.
Det har också varit ett år när jag har repat en hel del, kanske inte hela koftor, men stora delar av redan stickade koftor.
Loppan var ju den kofta som jag repade oket på tre gånger innan jag kom fram till ett resultat som jag var nöjd med men det tänkte jag berätta om i ett helt eget inlägg.
Kanske får varje kofta ett eget inlägg.
Det tycker jag att de är värda.

Det är också ett år där jag tycker att jag har blivit bättre på att sticka koftor, bättre i det avseendet att jag har stickat koftor som passat mig bra och där slutresultatet till slut har sett ut så som jag tänkte mig när jag började.

Jag är sjukt nöjd med alla mina koftor, jag älskar allt med dem och jag älskar att använda dem.

Det är bara att inse att jag blivit en äkta kofttant och jag älskar det också.

  1. Damejakka Loppa – Kampes tvåtrådiga ullgarn.
  2. Arboreal Cardigan – Squishy Merina DK från Fru Valborg
  3. Damejakka Loppa – Kauni effektgarn
  4. Flöjten Cardigan – Mohair Tweed från Magasin Duett